Pamiina

Jag är bättre på att få fram de jag vill ha sagt när jag skriver ner de,
för när jag måste prata med någon aniskte mot ansikte så fryser jag.
Jag tappar orden, jag gråter, jag mumlar.
De kommer inte fram något vettigt alls.

De som hänt i livet kommer aldrig att försvinna helt,
men man måste lära sig att leva med det,
även de misstagen som jag gjort,
jag vill inte ångra de som redan hänt,
men ibland är det svårt.
Jag försöker att glömma bort,
men de går inte.

Om jag hade gått då,
vet jag inte riktigt om jag orkat fortsätta,
för något litet blev så himla stort,
de är som om jag gör fel hela tiden,
men som om du aldrig gör de.
De tar ett tag för mig att smälta saker,
att få fram de som jag vill ha sagt,
men du har inte tid att vänta,
du blir otålig o irriterad.
Men allt är bra nu,
och allt känns rätt.
Men mina osäkerheter
kommer nog ta tid för mig att få bort,
Men de går framåt :)
Hoppas bara att du har orkar vänta på mig!